–Starkt drivande faktorer för att utveckla postoperativt förmaksflimmer är ålder, högt blodtryck, fetma, genetik och manligt kön. Peri- och tidiga postoperativa orsaker som pneumonier eller aspirationer ökar den oxidativa stressen liksom inflammationer, vilket kan vara av betydelse. Även orsaker som hänger ihop med flödes-och hemodynamikfaktorer, som att vara kopplad till hjärt-lungmaskin, tiden som hjärtat står stilla, hur mycket höger sida fylls på och hur mycket kamrarna spänns ut kan också vara utlösande faktorer. I efterhand kan också fibroser med förändrade konduktionshastigheter i förmaken tillkomma, förklarade Stefan James.¹

Enligt en studie från 2014 löper 10 procent av patienterna med postoperativt förmaksflimmer risk för att tillståndet ska bli bestående jämfört med 1,4 procent hos dem som inte haft det.²

–Det här måste man ta på allvar, sade Stefan James och hänvisade till ytterligare en svensk studie där man tittat upp till 8 år på risken att dö. Här ser man att skillnaden i överlevnad är stor mellan grupperna, 33 procent hos dem som haft postoperativt förmaksflimmer jämfört med 19 procent hos dem utan. Tar man bort alla andra riskfaktorer för att dö efter hjärtkirurgi så är postoperativt flimmer den enskilt starkaste bakomliggande orsaken, med en 50 procentig långsiktig dödsrisk. Andra faktorer som sticker ut är diabetes och hypertension.³

Stefan James refererade också till en nyare studie där 6 800 patienter inkluderades Studien visar att risken att dö efter postoperativt förmaksflimmer är 80 procent högre, samtidigt är risken att insjukna i ischemisk stroke eller hjärtsvikt 40 procent högre.⁴

När det kommer till behandling är dock mycket oklart. Stefan James konstaterade att det i guidelines finns mycket skrivet om pre-och postoperativa faktorer och rate-och rytmkontroll diskuteras. Men när det kommer till behandling är riktlinjerna luddiga.⁵

- Jag förstår inte riktigt om jag ska ge antikoagulantia eller inte. I riktlinjerna rekommenderas klassificering II a level B, vilket betyder att det är något man bör överväga. Men evidensen för att behandlingen förebygger stroke är ganska svag. Tittar man på klassificering II b level B innebär det istället att behandling med antikoagulantia kan övervägas. Men påverkar det överlevanden? De kan vi inte utläsa utifrån riktlinjerna, avslutade Stefan James sin föreläsning.

• Postoperativt förmaksflimmer är mycket vanligt. 20–50 procent av patienterna får förmaksflimmer efter hjärtkirurgi.
• Flimret är många gånger asymptomatiskt och upptäcks efter monitorering.
• Ålder, högt blodtryck, fetma, genetik och manligt kön är starkt drivande faktorer för att utveckla förmaksflimmer efter hjärtkirurgi.
• Skillnaden i överlevnad är stor mellan dem som har postoperativt förmaksflimmer och dem som inte har det.
• Riktlinjerna kring behandling med antikoagulantia är otydliga

^{1, Dobrev Nat Rev Cardiol, 2019 Jul; 16(7):417-436, 2. Lee, Am H J 2014;167:593-600, 3. Ahlsson Eur J of Cardio thoraic Surgery 37 (2010) 1353-1359, 4. Thoren Scandinavian Cardiovascular Journal, 2014;48:71-78, 5. European Heart journal (2020) 42,373-498}